Swept away

Så slog det till igen. Den här gången: Kate Bushs Hounds of Love. 80-talstrummor, dramatiskt sångsätt. Text som går att tolka på många sätt. Men för mej handlar den om att våga leva, att våga älska. O jag sjunger med av full hals.



"It's in the trees!
It's coming!"

When I was a child:
Running in the night,
Afraid of what might be

Hiding in the dark,
Hiding in the street,
And of what was following me...

Now hounds of love are hunting.
I've always been a coward,
And I don't know what's good for me.

Here I go!
It's coming for me through the trees.
Help me, someone!
Help me, please!

Take my shoes off,
And throw them in the lake,
And I'll be
Two steps on the water.

I found a fox
Caught by dogs.
He let me take him in my hands.

His little heart,
It beats so fast,
And I'm ashamed of running away

From nothing real--
I just can't deal with this,
But I'm still afraid to be there,

Among your hounds of love,
And feel your arms surround me.
I've always been a coward,
And never know what's good for me.

Oh, here I go!
Don't let me go!
Hold me down!
It's coming for me through the trees.
Help me, darling,
Help me, please!

Take my shoes off
And throw them in the lake,
And I'll be
Two steps on the water.

I don't know what's good for me.
I don't know what's good for me.
I need your love love love love love, yeah!
Your love!

Take your shoes off
And throw them in the lake!

Do you know what I really need?
Do you know what I really need?
I need love love love love love, yeah!

Julgodis

Långa dagar själv i kassan på jobbet. Då blir man glad när nån kommer o hälsar på. Idag va M in en sväng. Hon hade nyligen sett en förhandsvisning på Baz Luhrmanns senaste film Australia, som går upp hos oss på juldagen. O hon va inte direkt besviken, men inte heller överväldigad. Jag kan inte säga att jag har så höga förväntningar på den egentligen, men det är ju trots allt Baz Luhrmann, som gjort både Romeo + Juliet o Moulin Rouge, två filmer som kan avfärdas som fånigt romantiska o hysteriskt "MTV"-iga i stilen. Men jag gillar dem båda. Så inte minst visuellt väntar jag mej nåt lite extra av Australia. Får se vad jag säger när jag väl suttit mej igenom de två timmar o fyrtio minuter som den ska ta.

Senare kom I-syrran o bjöd på hemgjort julgodis. Hon har fått dille på o göra knäck o romrussin-godis o jag vet inte allt de senaste dagarna. Mycket gott va det. Själv kokade jag ihop lite ingefärskolor igår, efter ett recept som Underbara Clara postat. De blev jättegoda! Ingefära ligger inte så jättelångt efter kanel på min skala. :)

O för en vecka sen va jag i Malmö o bakade pepparkakor. Superfina peace-pepparkakor efter egen design. O jo de blev rätt goda också, trots att vi inte pallade göra egen deg utan körde på Skogaholms färdiga. Jag har aldrig gjort egen pepparkaksdeg, men det ska väl inte va så svårt egentligen? K knådar visst alltid egen deg... Nästa år så!

Adventsljus

16 december. En vecka kvar till jul. Stockholm är grått o blött. Ingen är förvånad. Snön brukar komma till nyår. Jag hoppas på en riktigt snöig januari. Vitt o fint o kallt. Vi får väl se.

Redan på söndag vänder det. Då är det vintersolstånd, så från måndag går vi mot ljusare dagar. Det känns skönt tycker jag. Även om jag de senaste åren inte lika lätt som förr dragits ned i höstdepressionens svarta dimma, så visst känner jag av mörkret. Jag blir tröttare, o det krävs lite mer för att jag ska sväva o lite mindre för att jag ska sjunka. Men som sagt, snart blir det lite ljusare för varje dag, o kommer det bara lite snö också så ska jag nog hålla mej över ytan även i fortsättningen.

Ljuspunkter i decembermörkret:
-Systrarna. Åh mina fantastiska systrar. Jag har sån tur att de bor här båda två, o att vi kommer så bra överens. Det ska bli grymt när J flyttar in mot stan också, så man kan ses oftare.

-Jo. Han är nåt av det bästa i mitt liv på länge. Där kan man också snacka om tur. O med honom har hela min värld blivit större o djupare.

-Vännerna. Att skratta med. Att snacka djupt med. Att va kulturell med. Att bara softa med. Att känna sej OK med. Ljuspunkter o värmekällor.

-Jobbet! Inte varje dag, men ofta. O särskilt när man hör om andras jobb, som inte alls skulle passa mej lika bra. Det finns så många fördelar med mitt jobb, o så få nackdelar. Inte för inte är Vicke mitt andra hem. :)

-Musiken. Musik musik musik. Lyssna. Sjunga. Spela. Nynna. Det finns så fantastiskt mycket bra musik. Finpop tipsade om att Bon Iver släpper en ny EP i januari. Bon Iver är vår nya älskling, killen som drog till skogs, ägnade nätterna åt att spela in låtar o lyckades få ihop en nästan lika fulländad platta som Midlakes The Trials of Van Occupanther (som jag skrev om här). O tjuvlyssnar man på de nya låtarna så märker man att den första skivan inte va ett lyckosamt undantag. Bon Iver är att räkna med även framöver.

Vad jag hamstrar

Det finns en kliché som säger att kvinnor köper skor o väskor när de vill unna sej nåt, eller för att trösta sej, osv. Jag vet inte hur många som verkligen har den vanan (fast jag minns en gammal kombo...) :)

Min motsvarighet till skor o väskor är te o ljus. Jag älskar ju te. Jag har ett helt skåp fullt med olika sorter. Ibland måste jag verkligen stålsätta mej o inte köpa mer te, för att det inte får plats mer på hyllorna, o för att jag inte hinner dricka upp det. Jag har lite hamstertendenser, även om jag på senaste tiden försökt rensa ur mitt bo o göra mej av med sånt jag inte behöver.

Igår skulle jag försöka göra det lite adventigt hemma. Jag rotade fram min adventsljusstake o skulle sen hitta några ljus i lämplig storlek. Jag har ett skåp i köket där jag förvarar ljus o liknande. Det är högt upp, så vanligtvis ser jag bara det som ligger längst fram. Nu stack jag in hela huvet i skåpet, o insåg att jag har ljus för minst två år framöver. Jag har små värmeljus, stora värmeljus, långa smala ljus, korta tjocka ljus. Släta, mönstrade, doftfria, doftande ljus. Ljus för alla tillfällen. Så nu måste jag stålsätta mej o inte köpa fler ljus. I sådär ett år. Minst.