Allt oftare händer det att jag hamnar bredvid folk som sitter o pratar ryska. O mina öron blir stora som stekpannor. Tonårsprat om killar o fester, tuffa snubbars mobilkonversationer, gamla tanter som pratar om sina barnbarn. Man får höra en hel del. O de vet inte att jag förstår. :p Men jag är feg så jag vågar inte prata med dem. Ytterst sällan har jag avslöjat mig. Det har hänt, men tyvärr rätt sällan. O det är synd, för jag vill ju egentligen öva på ryskan.
Men nu har jag faktiskt tagit tag i mej lite när det gäller det där. Jag har gått med i en rysk läsecirkel som ses varannan vecka o läser o diskuterar rysk skönlitteratur (på ryska). O det är grymt kul! Ganska svårt, men inspirerande o lärorikt. Flera av de som är med har ryska som modersmål, så de har ju superkoll o uttalar allt korrekt osv. Superschysst. Så jag tänker försöka fortsätta va med så länge det funkar med mitt jobbschema. Jag skulle ångra mej så fett om jag lät ryskan förtvina i min hjärna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar