Ryska ljud

НИЧЕГО НЕ ПОНИМАЮТ

Bошел к парикмахеру, сказал -спокойный:
”Будьте добры, причешите мне уши”.
Гладкий парикмахер сразу стал хвойный,
лицо вытянулось, как у груши.
”Сумасшедший!
Рыжий!”-
запрыгали слова.
Ругань металась от писка до писка,
и до-о-о-о-лго
хихикала чья-то голова,
выдергиваясь нз толпы, как старая редиска.


De förstår ingenting

Jag kom in och sa lugnt till frisören:
"Vill ni va snäll och kamma mina öron".
Den slätslickade barberaren blev sträv som en borste
och hans ansikte långt som ett päron.
"Är han . . .
han måste
inte va klok", fick han ut till slut.
Det blev skratt
runtomkring på stolarna och näsvisa
”att han…" och "att han inte…” och ”att…”
och ”att…”
och läääääääääääänge
fni-fnissade en trut
i en rödhårig knopp som stack upp som en rädisa.


En helt suverän liten dikt av Vladimir Majakovskij. Han skrev den 1913, för nästan hundra år sen alltså. Visst "känns" den modernare än så? Det är lite larvigt, men jag gillar nästan den svenska översättningen (av Göran Lundström) bäst. Jag tror det beror på rytmen, att det står massa upprepade "att han" istället för bara "ругань металась". Men själva grejen att översätta poesi är ju rätt märklig, för man har både betydelse o rytm o ljud att ta hänsyn till, o det ska gärna överföras med känsla alltihop. Den här dikten är ju till skillnad från mycket annan rysk poesi inte på rim, vilket underlättar vid översättning, för då kan man koncentrera sej mer på betydelsen. Men rytm o ljud är ju ändå betydelsefullt.

En annan dikt som jag absolut föredrar på ryska är denna, skriven av Anna Achmatova 1914:

Чернеет дорога приморского сада,
Желты и свежи фонари.
Я очень спокойная. Только не надо
Со мною о нем говорить.

Ты милый и верный, мы будем друзьями...
Гулять, целоваться, стареть...
И легкие месяцы будут над нами,
Как снежные звезды, лететь.

Jag hittar tyvärr ingen svensk översättning nu, nån som har nån länk?
Jag tycker den är vacker o sorglig. Språket är vackert, ljuden är vackra, det jag ser framför mej är vackert. Men det hon säger är sorgligt på ett sätt, om inte "han" va ett äkta pucko. Kanske "du" är så mycket bättre? O ändå... Jag minns att vi diskuterade denna i skolan o hade skilda åsikter om ifall hon verkligen är nöjd o lung o inte bryr sej längre om "honom". Kan inte bestämma mej för om jag tror att det hon valt är nåt bra eller om hon nöjer sej med något sämre än hon kunnat få. (Ska verkligen försöka hitta en svensk översättning.)